Monday 27 October 2008

Öhm, j***vla SJ, antar jag?

OK, det här var för konstigt och jag är för trött, så det får bli på svenska.

Tidigare i kväll – den 26:e oktober – åkte jag med SJ:s InterCity tåg från Uppsala till Borlänge. Från Uppsala var tåget ett par minuter försenat och sedan fick det stå och vänta på ett anslutande tåg i Sala. Detta innebar att anslutningen från Borlänge till Mora skulle få vänta in vårt tåg och därför var det många vana resenärer som i god tid (redan i Säter) reste sig och hämtade sina väskor för att så snabbt som möjligt kunna ta sig till det andra tåget. Själv satt jag ganska nära utgången och hade inte speciellt brottom, så jag väntade tills kön passerat mig innan jag reste mig för att gå av.


Detta tog flera minuter eftersom det var minst 20 resenärer som skulle gå ut genom samma dörr varav 5-10 kom direkt från Arlanda med 20kg tunga resväskor som de måste flytta omkring för att få fram sina egna. När det är ca 10 personer kvar i vagnen som inte hunnit kliva av börjar tåget rulla och dörren stängs. En man tränger sig förbi och öppnar dörren med nödöppningshandtaget för att sedan hoppa av tåget. Han följs av två andra och en tjej som kastar ut sin väska och hoppar av tåget. Vid det här laget är tåget uppe i en hastighet av 35-40 km/h och vi hinner precis se henne landa på sin väska och rulla på asfalten!


Kvar på tåget står nu jag och tre andra som skulle av i Borlänge och undrar vad vi ska göra. Tåget kör vidare med öppen dörr med ett tjutande larm. En av de andra resenärerna (ironiskt nog är han nyutbildad tågförare) går iväg och hämtar konduktören som pratar i telefon med lokföraren. Först ser han inte att dörren är öppen men när han upptäcker det säger han åt föraren att stanna tåget och stänger dörren. Tåget saktar ner men jag vet inte om det stannade helt. Vi hör nu konduktören fråga föraren om han kan stanna tåget så att vi kan kliva av det ner på spåret! Tydligen hade han tänkt att vi skulle gå tillbaks till stationen, efter att tåget hade rullat i flera minuter. Dessutom kan man ju undra vad Banverket har att säga om det förslaget…


Vi är alla ganska upprörda över hela situationen och en äldre kvinna som hörde till sällskapet med de tunga resväskorna – de hade tydligen varit i Kina – pratar i telefon med en av dem som hann stiga av tåget och frågar om det kan ordnas så att hennes taxi åker till Falun. När jag frågar konduktören hur vi ska ta oss från Falun till Borlänge svarar han att han har gjort vad han kan (frågat tågföraren om vi kan kliva av tåget mitt på spåret, alltså) och att det inte är hans fel att vi inte hann stiga av. En annan kvinna säger att hon anser att det är hans ansvar att kontrollera att alla har hunnit stiga av innan han startar tåget och han svarar att när han stängde dörren hade han kontrollerat att han inga fler resenärer var på väg av. Han säger också att det är upp till resenären att förbereda sig för avstigning och att se vi skulle ha gått till den andra dörren. När vi försöker förklara att det helt enkelt var för många som skulle av samtidigt och att alla var redo för avstigning och stod i kö fram till dörren vägrar han lyssna. Vi påpekar också att det korridoren var blockerad så att det inte gick att gå till den andra dörren eftersom de bakom i kön stod i vägen.


Han fortsätter att hävda att det inte är hans fel och att han inte tänker ta ansvar för hur vi ska ta oss tillbaks till Borlänge. Han upprepar flera gånger att han har jobbat i 10 timmar och snäser av när jag försöker fråga hur det är möjligt att tåget kan köra vidare när dörren är öppen och larmet tjuter. På det svarar han intressant nog att han inte kan se det vid de andra dörrarna. Sedan går han helt plötsligt iväg till en annan vagn utan att säga något. Efter några minuter kommer han tillbaks, pratandes i telefon med SJ, och säger att han har beställt en taxi åt oss som ska stå vid stationen när vi kommer fram. Han ber också om ursäkt samtidigt som vi hör honom säga i telefonen att han inte tänker ta ansvar för att taxin står där när vi kommer fram.


När vi kommer fram till Falun står det många taxibilar och väntar – men ingen är bokad av SJ. Efter några minuter kommer det två nya bilar – en från Borlänge taxi och en från Taxi Falun. Vi frågar om det är vår taxi men det är det tydligen inte. Då ser vi tågkonduktören komma gående på andra sidan parkeringen med en kvinnlig kollega. Han tittar åt vårt håll men fortsätter att gå. Till slut vänder han och går fram till oss och pratar med föraren från Borlänge Taxi och ordnar så att vi kan åka med den. När vi klivit in i taxin och börjat åka visar det sig att detta är den taxi som den äldre kvinnan som varit i Kina beställt.


Efter allt detta besvär hade det varit trevligt om vi hade fått skuts hela vägen hem men icke – när SJ beställer en taxi åt sina resenärer är det från station till station. Så när vi är framme i Borlänge är det bara att snällt vandra hemåt. Till slut är jag nu äntligen hemma klockan 23:50 – mer än en timme senare än om jag hade fått kliva av tåget på en gång. Jag vet inte var konduktören hette eftersom han inte hade någon namnbricka. Jag hoppas verkligen att jag aldrig behöver uppleva någonting liknande nästa gång jag åker tåg.

No comments: